HEMMA

Nu är jag äntligen hemma för gott. Kanske inte för gott men det är en härlig känsla att inte behöva åka tillbaka.
Jag saknar dock Frankfurt och Emma. Jenna som jag inte hann säga hejdå till.
Här är allt precis som förut men ändå inte.
Nu är det dags att ta tag i livet även om jag inte vill.
Det är dags att växa upp.
Det här blir det sista inlägget på länge.
Kanske kommer jag tillbaks till bloggen när jag känner för det.


Kommentarer
Postat av: E.

NOOOO! Jag gillar INTE att du slutar blogga bara sådär. Det är ELAKT.. Hur ska jag hålla mig uppdaterad om ditt liv i smyg när du inte skriver? en månad till får du allt stå ut, sen kanske jag kan gå med påt! haah :D Vermisse dich!

2010-07-22 @ 08:58:55
URL: http://ebl.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0