What only takes a second to ruin takes a lifetime to let go
Det är konstigt hur känslor kan väckas på bara några minuter medan det kan ta månader eller år att helt glömma dessa känslor, om man nu någonsin glömmer.
Det är konstigt hur något kärleksfullt och underbart kan förstöras på mindre än en minut.
Ett snesteg eller ett ord kan förstöra så mycket. Det kan göra att allt faller.
Sådant som vi verkligen vill glömma och sådant som gör att hjärta går i tusen bitar, dessa saker glömmer vi inte.
Händelser eller känslor som betyder så mycket för oss, och tillslut tar allt stopp och man ska bara acceptera att den man älskar inte längre finns kvar. Hur lätt är det egentligen att glömma någon som man ofrivilligt var tvungen att bryta med. Det är en enorm sorg, när hjärtat krossas. Det känns som om såren aldrig kommer att läka
Sådan saker som vi verkligen vill glömma, försvinner aldrig. Man förtränger känslorna för några sekunder och allt känns bra igen, man intalar sig själv att man har släppt allt, men egentligen gråter vi oss till sömns varje natt och vill inte erkänna för oss själva att vi inte har gått vidare. En känsla som på sätt och vis kan kallas sorg, en saknad, ett tomrum som tar lång tid att fylla.
"Den allra sista gången"
En gång är den allra sista gången
Det sista steget nerför trappan
Lampan som släcks
Ingen säger: Nu var det sista gången
En gång är det sista ordet viskat
Det sista brevet skrivet och postat
Nyckeln vrids sista gången om
Du vet inte när och vill inte veta
Men glädjen har alltid ett sista leende.
Någonstans dröjer det kvar.
Någon förvarar det
Djupt i sin saknad.
"Saknad"
Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.
Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.
"Funeral Blues"
He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.
-W H Auden
Det är konstigt hur något kärleksfullt och underbart kan förstöras på mindre än en minut.
Ett snesteg eller ett ord kan förstöra så mycket. Det kan göra att allt faller.
Sådant som vi verkligen vill glömma och sådant som gör att hjärta går i tusen bitar, dessa saker glömmer vi inte.
Händelser eller känslor som betyder så mycket för oss, och tillslut tar allt stopp och man ska bara acceptera att den man älskar inte längre finns kvar. Hur lätt är det egentligen att glömma någon som man ofrivilligt var tvungen att bryta med. Det är en enorm sorg, när hjärtat krossas. Det känns som om såren aldrig kommer att läka
Sådan saker som vi verkligen vill glömma, försvinner aldrig. Man förtränger känslorna för några sekunder och allt känns bra igen, man intalar sig själv att man har släppt allt, men egentligen gråter vi oss till sömns varje natt och vill inte erkänna för oss själva att vi inte har gått vidare. En känsla som på sätt och vis kan kallas sorg, en saknad, ett tomrum som tar lång tid att fylla.
"Den allra sista gången"
En gång är den allra sista gången
Det sista steget nerför trappan
Lampan som släcks
Ingen säger: Nu var det sista gången
En gång är det sista ordet viskat
Det sista brevet skrivet och postat
Nyckeln vrids sista gången om
Du vet inte när och vill inte veta
Men glädjen har alltid ett sista leende.
Någonstans dröjer det kvar.
Någon förvarar det
Djupt i sin saknad.
"Saknad"
Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.
Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.
"Funeral Blues"
He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.
-W H Auden
Kommentarer
Trackback
